SvD har en artikel, Gå inte på bluffen om BMI-fetman, som i vissa avseenden kan få en att bli lite rädd. Vad gör de med oss? Det är speciellt i andra stycket som man börjar fundera…. ”sänkte överviktsgränsen från ett BMI på 27 till 25.” Vi blir längre, äter bättre, motionerar mer och så helt plötsligt så är mängder av människor överviktiga. Bara så där, över en natt. Frågan ställs då: Vem bestämmer hur vi ska vara? Läkemedelsfabrikanterna? Läkare? Vi själva? Modeindustrin?
Visst, jag är fet, jag har högt BMI, jag väger mycket, jag har bilringar och stor bak. Men alla dessa människor som i mina ögon ser fantastiska ut, de som tycker att de är feta bara för att de har ett eller två kilo ”för mycket”. För mycket enligt vem? Modellstandarden?
Det är jobbigt att höra tjejen som är 168 cm lång och väger 60 – 62 kg säga att hon tycker sig vara fet. Vad ska då inte hon tycka om mig? Hon säger ”Jamen, du är väl inte så fet” och så klagar hon på sin vikt. Menar hon det eller säger hon så om sin vikt bara för att göra mig medveten om att jag är fet? Ibland känns det så. Ibland känns det så falskt – Tycker hon att hon är fet eller vill hon bara höra att ”Nämen, du ser ju perfekt ut.”
Att gå in i en modebutik och titta på kläder är en pina. Det är egentligen ingen idé över huvud taget, det finns inte storlekar nog stora för att passa mig. Eller för att passa en kvinna över huvud taget. Det är smala spensliga och tonårsliknande trådar som går i och kan ha modekläderna. Största storlek i många affärer är 42-44 (ibland). Oj så stort säger säkert några av er – men se det är inte det, inte nu längre. Vi, människor, har blivit större medan idealet har blivit mindre. Alltså är det fler och fler som inte uppfyller idealet och fler och fler som tycker att de ser hemska ut.
Varför ska det vara så?
Så länge vi mår bra med de kilon vi har, fysiskt alltså, varför ska de då vara fel att ha dem? Största delen av oss som anser oss vara överviktiga/feta har inte några som helst problem med vikten fysiskt. Problemen sitter i skallen, hos klädestillverkarna och inköparna, idealen och industrin. Läkemedels- och modeindustrin.
Jag har fysiska problem av min övervikt eller om det är tvärt om. Mina fysiska problem har givit mig min övervikt, som i sin tur ger mig fysiska problem, som i sin tur ökar vikten, som i sin tur… Jag, och alla i samma sits, vi har rättighet att klaga på vår vikt. Men det får vi inte göra heller, för då kommer det alltid någon och säger ”Jamen, varför bantar du inte då?”
Ha Ha Ha Varför bantar du inte då? Och vad tror då denna människa att vi har försökt med i alla år – gå upp med flit? Dessa människor som kan kläcka ur sig en sådan sak, och de är tyvärr många, måste sakna både empati och intelligens. Eller i varje fall vara helt utan kunskap om något annat, någon annan än sig själv och det som rör den egna personen.
Finns det någon/några som kan så mycket om mat, fetter, dieter, bantningstips och viktnedgång/uppgång som vi överviktiga? Skulle inte tro det. En och annan läkare kanske, men inte de heller. OM de inte är eller har varit överviktiga. Då först har de något att säga och någon som helst förståelse för oss, denna stora grupp av medborgare, som jobbar, kämpar och sliter för att försöka passa in i dagens storlekskrav.
Detta blev en lång och tråkig litania. Men det finns ljusglimtar i samhället i alla fall. Det har dykt upp och börjar dyka upp fler och fler affärer som har kommit på att de flesta inte är tonårssmala hela livet. Vissa är rena XL-butiker andra har delar av sortimentet för oss rejäla kvinnor (som inte behöver springa sick sack i duschen för att bli blöta). Tyvärr är de rena XL-butikerna oftast ganska dyra. De har i och för sig väldigt fina och rejäla kläder, märkeskläder, specialstylade och fantastiska. Men jag har i alla fall inte råd att fylla hela garderoben med så dyra kläder.
Det finns dock två större kedjor, Lindex (Generous) och Kapp Ahl (XLNT), som har mycket bra och prisvärda kläder. Deras kollektioner för större är riktigt bra. Och de blir bara bättre och bättre med åren. Tack för att ni finns.
Filed under: Gnäll och klagan, Kropp och hälsa, Tänkvärda ord | 3 Comments »
Jag hittade den sidan genom att jag letade efter en bild. Jag använde Googles bildsök och hade skrivit in ordet flaska i sökfältet. När jag kom till fjärde sidan såg jag en bild längst ner som på något sätt fångade min uppmärksamhet. Bilden som fångade mitt intresse var bilden som finns på Peders förstasida. Det man ser på bilden är en olycksbil och mitt i bilden ligger det en spritflaska.
