Tik, parning, valpar….

Ett litet inlägg i debatten om blandrashundar / seriösa – oseriösa uppfödare / hemuppfödning / att man tjänar pengar på uppfödning…… osv.

Jo, hunden ja. Nu har hon varit och träffat hanen. Enligt uppfödaren gick det bra. Hon var villig och lättparad. Om allt går vägen väntas det valpar vecka 12.

Mångas första kommentar när de hör att det ska komma valpar är ”Åhh så gulligt, då måste jag få komma och titta”. Visst får de komma och hälsa på hemma hos mig – men OJ så besvikna de i så fall skulle bli om det bara var valpar de ville se. Jag ska nämligen INTE ha några valpar hemma hos mig. ”Varför då? Det är ju så gulligt med valpar”.

Valparna ska födas och vara hos uppfödaren. Det är ju hennes kull och hennes uppfödning. Självklart är det hon som ska ha allt ansvar och allt jobb med det då. Samtidigt vill naturligtvis uppfödaren ha valparna så att hon kan se hur de utvecklas, vad som händer och allt sånt. Det är ju hon som i slutänden har ansvaret för allt. Att rätt valp kommer till rätt hem osv.

Jag skulle inte, för allt smör i småland, vilja ha det ansvaret.

Den gulliga valptiden

Hur många är det inte, som endast ser det ”gulliga” i de små valparna. Alla dessa människor som har en tik som de tycker är gullig och snäll och så vill de så gärna att hon ska få ha valpar ”Hon vill ju så gärna ha valpar”, ”Det är ju synd om henne om hon aldrig får några barn”. Sicket kvalificerat skitsnack säger jag. Hundar tänker inte så. Det är vi människor som lägger mänskliga tankar i hunden och så tror vi att hunden tycker så. Jag upprepar – Skitsnack!

De som nu i alla fall låter grannens Fido para min söta lilla Lady – hur tänker de? Kommer de att ta ansvar för valparna när de väl är sålda? Kommer de att betala tillbaka köpesumman om hunden har en ärftlig sjukdom? Ställer de upp och hjälper till när något går på tok? Tar de ansvar för att valpen kommer till ett hem där den inte far illa – tar tillbaka valpen/unghunden/hunden om det skulle ”krisa”? Hjälper de till med omplacering om det skulle behövas? Och så vidare.

Tiden i valplådan är ju så gullig….

Fy sjutton så mycket bajs och kiss och tork. Säckvis med blött tidningspapper. Och valparna kan inte vara i lådan hela tiden. När de blivit tillräckligt stora så ska de ut och se världen utanför lådan – Oj, där rök en gardin. Akta.. AJ oj uj .. där åkte den lampan i golv.. Nej, inte bita i sladdarna.. Hoppsan, det är någon som lyckats få tag på tapeten – de har haft roligt, nu får vi tapetsera om.. och grinden var inte riktigt stängd, ojdå, nu har de tuggat på skinnsoffan – tjaaa, tuggat var väl snällt sagt – de har dragit bort skinnet från två dynor och spridit skumgummi över hela huset i små små bitar, men roligt har de haft.

Och dyrt blev det, tiken klarade inte av att föda ordentligt, en valp kom på tvären, veterinären fick rycka in och hjälpa till. Tiken höll på att dö, samtidigt som två valpar också blev sjuka – många veterinärbesök och mycket mediciner. Synd att vi inte hade en försäkring som täckte det… där försvann 20.000 i ett nafs. (eller var det 50.000?)

Det tänker inte lilla Lady´s matte på.

Och så är valparna 8 veckor gamla och ska åka till sina nya hem. Hoppsan, de som hade sagt att de skulle ha lille Jack har ändrat sig. De ska inte ha någon hund nu. Och Jockes nya ägare kom aldrig – de dök helt sonika aldrig upp och telefonnumret har jag nog skrivit av fel. Jaha, nu har jag två hanar kvar, förutom mamman och den lilla Johanna som jag tänkte spara i vilket fall som helst. Det var ju på grund av att jag ville ha en hund till som jag tog kullen… och här har jag nu helt plötsligt 4 hundar. Hmm.. det går nog.. jag sätter ut en annons till.

Nu är valparna 5 månader och jag har fortfarande två för många kvar, Jack och Jocke, och i går ringde de som har Jannie och sa att de vill lämna tillbaka henne för att hon haltar och de tror det är höfterna så. De kommer på lördag och ska ha pengarna tillbaka säger de.

Det blev lite otrevligt, men det löste sig. Nu har vi FEM hundar hemma. Vi måste sätta ut fler annonser – men vi vill ju inte sälja till vem som helst….

Nu är hundarna 8 månader och jag vill åka på semester, men jag får ingen som vill ta hand om alla hundarna… och snart ska tikarna börja löpa och jag har söner och mamma och systrar hemma…..

De är 12 månader nu och löptider… Dörrar ska hållas stängda och … Dörrarna är inte vackra nu, stora rivmärken av klor. I går ringde de som köpte Johnny och sa att han har bitit en människa så de måste göra sig av med honom. De vill inte avliva honom så de vill att jag ska köpa tillbaka honom.

Johnny har kommit hit och det har visat sig att det inte bara var en människa han hade bitit. Han klarar inte av att se andra hundar, han kan inte vara tillsammans med några av de andra hundarna jag har här hemma. Han biter både hundar, katter, barn, vuxna, brevbärare…

Nu är de där små valparna 18 månader…. jag har avlivat Johnny, jag orkade inte mer. Jag har givit bort Jack till ett par som ….. Jocke är kvar här hemma men jag hoppas att det till helgen kommer någon som vill…

De kom men ville inte.. Samma visa igen. 10 annonser har jag satt ut, 25-30 personer har varit här under de här åren…

De som fick Jack har lämnat tillbaka honom. Han kunde inte gå i koppel sa de…

Nu har jag gett upp – jag ska göra mig av med alla hundarna. Jag orkar inte mer.

Hur många tänker efter före? … och tyvärr är det nog inte så där väldigt överdrivet heller. Det kan vara både värre och bra mycket värre, men det kan ju gå bra också – inga komplikationer, inga sjuka valpar, alla valpar sålda till toppenhem, inga sjukdomar som dyker upp, alla nöjda och glada.

Jag har inte tagit upp alla de kostnader som är normala – när allt går som det ska…..

Nej nej nej och åter nej, jag vill inte ha allt ansvar med dräktighet, födsel, uppfödning, passning, torkning, sjukdomar, försäljning osv osv…. Jag läste i en uppfödarbok om allt som kan gå fel – födselkomplikationer, sjukdomar osv. Tack men nej tack. Det räcker så bra att åka och hälsa på hos någon uppfödare någon gång och bli sönderbiten i fötterna. Varför ha det jobbiga hemma och allt ansvar till råga på allt?

Speciellt när det finns så många som är så duktiga på uppfödning och som vill ha allt det jobbet.

Ett stort Tack till alla uppfödare, för att ni gör det jobbet så att vi kan köpa en valp – född, veterinärbesiktad, vaccinerad, registrerad och till råga på allt få alla dessa ”garantier” och support och annat som ni ställer upp med.

4 svar

  1. Tänkvärd historia!

  2. Kan bara hålla med!
    Låt kunniga och erfarna personer ta hand om hundaveln, så kanske det blir mindre ”problemhundar” också.
    Men visst är det rätt gosigt att åka och hälsa på i valplådan.

  3. Amen hallå där…. ditt sinne för dramatik kan man inte klaga på!

  4. Jaaa då det kan man säga var en historia på miljonen! Mycket tänkvärd, nu är det ju så att allt detta SJÄLVKLART kan hända…
    till de ”hobbyuppfödare” där ute som bara avlar fina rashundar o inga ”problemhundar” måste ju ha börjat någonstans, man lär sig med åren och ja man ska absolut inte vara för optimistisk och inte se valpuppfödandet som ett extra klirr i kassan. Det krävs jobb för att allt ska lyckas, men för Guds skull blir hundar problemhundar OAVSETT uppfödare!!
    Det hänger på ägaren som köpte valpen/valparna!! Det är människors fel att hundarna blir svåra att styra, men man ska heller inte glömma att man måste vara konsekvent med att se hur föräldrpret är till psyket.
    Jag har två stora blandrashundar (rottis,dobber o schäfer) en tik och en hane… båda klassade som ”problemhundar” tiden innan de flyttade till mig. Nu har jag kull no 3 på g och INGEN har varken klagat på valparna (som för övrigt används som vakthundar både hemma i Sverige och utomlands) eller lämnat åter dessa och föräldrarna har dessutom en lång kö utav spekulanter som vill ha en valp nu till nästa kull!
    Otroligt bra och som förra skribenten ”tänkvärd”, men sky inga medel för att få en lyckad tid med dina hundar o valpar…
    P.s. skaffade inte valpar för att det är vad jag trodde hundarna ville utan för att för första gången bidra bra hundar från problemhundar som senare kom att visa sig var ypperliga för vidare avel med renrasiga och också blev tävlingsdugliga!!! D.S.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: