Fet eller inte?

SvD har en artikel, Gå inte på bluffen om BMI-fetman, som i vissa avseenden kan få en att bli lite rädd. Vad gör de med oss? Det är speciellt i andra stycket som man börjar fundera…. ”sänkte överviktsgränsen från ett BMI på 27 till 25.” Vi blir längre, äter bättre, motionerar mer och så helt plötsligt så är mängder av människor överviktiga. Bara så där, över en natt. Frågan ställs då: Vem bestämmer hur vi ska vara? Läkemedelsfabrikanterna? Läkare? Vi själva? Modeindustrin?
Visst, jag är fet, jag har högt BMI, jag väger mycket, jag har bilringar och stor bak. Men alla dessa människor som i mina ögon ser fantastiska ut, de som tycker att de är feta bara för att de har ett eller två kilo ”för mycket”. För mycket enligt vem? Modellstandarden?

Det är jobbigt att höra tjejen som är 168 cm lång och väger 60 – 62 kg säga att hon tycker sig vara fet. Vad ska då inte hon tycka om mig? Hon säger ”Jamen, du är väl inte så fet” och så klagar hon på sin vikt. Menar hon det eller säger hon så om sin vikt bara för att göra mig medveten om att jag är fet? Ibland känns det så. Ibland känns det så falskt – Tycker hon att hon är fet eller vill hon bara höra att ”Nämen, du ser ju perfekt ut.”

Att gå in i en modebutik och titta på kläder är en pina. Det är egentligen ingen idé över huvud taget, det finns inte storlekar nog stora för att passa mig. Eller för att passa en kvinna över huvud taget. Det är smala spensliga och tonårsliknande trådar som går i och kan ha modekläderna. Största storlek i många affärer är 42-44 (ibland). Oj så stort säger säkert några av er – men se det är inte det, inte nu längre. Vi, människor, har blivit större medan idealet har blivit mindre. Alltså är det fler och fler som inte uppfyller idealet och fler och fler som tycker att de ser hemska ut.

Varför ska det vara så?

Så länge vi mår bra med de kilon vi har, fysiskt alltså, varför ska de då vara fel att ha dem? Största delen av oss som anser oss vara överviktiga/feta har inte några som helst problem med vikten fysiskt. Problemen sitter i skallen, hos klädestillverkarna och inköparna, idealen och industrin. Läkemedels- och modeindustrin.

Jag har fysiska problem av min övervikt eller om det är tvärt om. Mina fysiska problem har givit mig min övervikt, som i sin tur ger mig fysiska problem, som i sin tur ökar vikten, som i sin tur… Jag, och alla i samma sits, vi har rättighet att klaga på vår vikt. Men det får vi inte göra heller, för då kommer det alltid någon och säger ”Jamen, varför bantar du inte då?”

Ha Ha Ha Varför bantar du inte då? Och vad tror då denna människa att vi har försökt med i alla år – gå upp med flit? Dessa människor som kan kläcka ur sig en sådan sak, och de är tyvärr många, måste sakna både empati och intelligens. Eller i varje fall vara helt utan kunskap om något annat, någon annan än sig själv och det som rör den egna personen.

Finns det någon/några som kan så mycket om mat, fetter, dieter, bantningstips och viktnedgång/uppgång som vi överviktiga? Skulle inte tro det. En och annan läkare kanske, men inte de heller. OM de inte är eller har varit överviktiga. Då först har de något att säga och någon som helst förståelse för oss, denna stora grupp av medborgare, som jobbar, kämpar och sliter för att försöka passa in i dagens storlekskrav.

Detta blev en lång och tråkig litania. Men det finns ljusglimtar i samhället i alla fall. Det har dykt upp och börjar dyka upp fler och fler affärer som har kommit på att de flesta inte är tonårssmala hela livet. Vissa är rena XL-butiker andra har delar av sortimentet för oss rejäla kvinnor (som inte behöver springa sick sack i duschen för att bli blöta). Tyvärr är de rena XL-butikerna oftast ganska dyra. De har i och för sig väldigt fina och rejäla kläder, märkeskläder, specialstylade och fantastiska. Men jag har i alla fall inte råd att fylla hela garderoben med så dyra kläder.

Det finns dock två större kedjor, Lindex (Generous) och Kapp Ahl (XLNT), som har mycket bra och prisvärda kläder. Deras kollektioner för större är riktigt bra. Och de blir bara bättre och bättre med åren. Tack för att ni finns.

Vänster eller höger?

Jag har sett detta test lite här och där, hos Lotta, Mysla mfl. Tänkt göra den men det har inte blivit av. Nu gjorde jag den i alla fall och här är mitt resultat:

Brain Lateralization Test Results

Right Brain (34%) The right hemisphere is the visual, figurative, artistic, and intuitive side of the brain.
Left Brain (56%) The left hemisphere is the logical, articulate, assertive, and practical side of the brain

Are You Right or Left Brained?
personality tests by similarminds.com

Själva texten, förklaringen kommer här:

Left brain dominant individuals are more orderly, literal, articulate, and to the point. They are good at understanding directions and anything that is explicit and logical. They can have trouble comprehending emotions and abstract concepts, they can feel lost when things are not clear, doubting anything that is not stated and proven. Right brain dominant individuals are more visual and intuitive. They are better at summarizing multiple points, picking up on what’s not said, visualizing things, and making things up. They can lack attention to detail, directness, organization, and the ability to explain their ideas verbally, leaving them unable to communicate effectively.

Overall you appear to be Left Brain Dominant.
—————————————–
According to Darwinian theory, optimal evolution takes place with random variation and selective retention. The evolution savvy individual will try many different approaches when faced with a problem and select the best of those approaches. Many historical intellectuals have confessed their advantage was simply considering/exploring/trying more approaches than others. The left brain dominant type suffers from limited approaches, narrow-mindedness. The right brain dominant type suffers from too many approaches, scatterbrained. To maintain balanced hemispheres, you need to exercise both variability and selection. Just as a company will have more chance of finding a great candidate by increasing their applicant pool, an individual who considers a wider set of options is more likely to make quality decisions.

Stämmer det här då? Jo, kanske det. Men det bästa av allt är att jag bara har 90% hjärna – DET stämmer i alla fall. De andra 10 procenten sover. De har gått i dvala och tänker nog inte vakna förrän framåt hösten eller när det blir humant varmt i stället för detta otrevliga bastuliknande väder.

Ett annat test är om du är ”tekniker” eller ”humanist”. Fullständigt ovetenskapligt, men det brukar stämma i alla fall.

  • Knäpp händerna som till bön, gör det fort och utan att tänka.
  • Titta nu på dina tummar.
  • Vilken av dem ligger överst?

Höger överst = ”tekniker” och vänster överst = ”humanist”.

Gäller detta också om man är vänsterhänt? Vet ej. Det kanske är tvärt om då? Men för mig fungerar det i alla fall, samt för alla gamla klasskompisar och vänner som man testat detta på. När jag tänker tillbaka så… Alla har nog varit högerhänta.

ps. Jag har höger tumme över vänster 😉

Värmen och yrseln

Man ska ju inte klaga, sägs det. Men det tänker jag göra i alla fall.

Fy sjutton så varmt det är. Jag lider av värmen. Kanske inte värmen i sig själv, men detta att jag inte orkar göra någon nytta när det är varmt. Bara att gå och plocka grejer som har blivit liggande överallt känns som ett oöverstigligt hinder när det är varmt. Jag blir yr, snurrig och svettas floder. Drick mer, ja jag vet. Jag dricker, mängder av vatten, äter fil till lunch och frukost, låter bli att dricka kaffe på dagen osv. Men lika sjutton så mår jag pyton när det är varmt.

Det skönaste vore att få åka bort, bo på hotell och inte behöva göra något annat än bara vara, koppla av och läsa trevliga böcker. Men se, det går inte. Det finns alldeles för mycket att göra hemma och för lite pengar att hyra arbetskraft för att sedan kunna åka bort själv.

Samvetet då? Detta samvete som gnager och säger åt en att ”DU måste göra ….” och lika sjutton så gör man inte det. Och så får man dåligt samvete för det också *suck*. Vilken ond cirkel.

När sedan regnet och det dåliga vädret kommer, då tycker man inte heller det är speciellt trevligt att hålla på att fixa och dona. Då värker leder och ben bara för att det är dåligt väder.

Jag skulle vilja ha en rejäl dos av ”highspeed”. Något som gjorde att man orkade hur mycket som helst i två-tre dagar. Något som gjorde att man kunde få hemmet och allt runt en att bli tipp topp. Sedan skulle man kunna sätta sig i godan ro och bara koppla av och njuta av ett rent hem och känslan av att ha varit duktig.

Nä, ryck upp dig och låtsas att det är kul. Låtsas att det är kul att städa, att plocka, att dammsuga, att torka golv. Låtsas att det är skönt när det rinner floder i ansiktet och på kroppen. Låtsas att det är skönt när det snurrar och tungan klibbar fast i munnen. Går det?