Värmen och yrseln

Man ska ju inte klaga, sägs det. Men det tänker jag göra i alla fall.

Fy sjutton så varmt det är. Jag lider av värmen. Kanske inte värmen i sig själv, men detta att jag inte orkar göra någon nytta när det är varmt. Bara att gå och plocka grejer som har blivit liggande överallt känns som ett oöverstigligt hinder när det är varmt. Jag blir yr, snurrig och svettas floder. Drick mer, ja jag vet. Jag dricker, mängder av vatten, äter fil till lunch och frukost, låter bli att dricka kaffe på dagen osv. Men lika sjutton så mår jag pyton när det är varmt.

Det skönaste vore att få åka bort, bo på hotell och inte behöva göra något annat än bara vara, koppla av och läsa trevliga böcker. Men se, det går inte. Det finns alldeles för mycket att göra hemma och för lite pengar att hyra arbetskraft för att sedan kunna åka bort själv.

Samvetet då? Detta samvete som gnager och säger åt en att ”DU måste göra ….” och lika sjutton så gör man inte det. Och så får man dåligt samvete för det också *suck*. Vilken ond cirkel.

När sedan regnet och det dåliga vädret kommer, då tycker man inte heller det är speciellt trevligt att hålla på att fixa och dona. Då värker leder och ben bara för att det är dåligt väder.

Jag skulle vilja ha en rejäl dos av ”highspeed”. Något som gjorde att man orkade hur mycket som helst i två-tre dagar. Något som gjorde att man kunde få hemmet och allt runt en att bli tipp topp. Sedan skulle man kunna sätta sig i godan ro och bara koppla av och njuta av ett rent hem och känslan av att ha varit duktig.

Nä, ryck upp dig och låtsas att det är kul. Låtsas att det är kul att städa, att plocka, att dammsuga, att torka golv. Låtsas att det är skönt när det rinner floder i ansiktet och på kroppen. Låtsas att det är skönt när det snurrar och tungan klibbar fast i munnen. Går det?